Svenskar opereras i Lettland, letter hänvisas till privatvård?

Lettlands nya hälsominister Baiba Rozentale föreslår i en tidningsintervju att Lettland skulle tjäna pengar genom att göra höft och leds endoprotes operationer på svenska patienter på det svenska hälsovårdssystemets bekostnad. Samtidigt har Lettland stoppad all offentligt finansierade operationer av samma art för lettiska patienter. En lettisk patient faktiskt stoppades på väg till operationssalen den 1 juli, dagen då operationsstopp trädde i kraft.

”Export” av medicinska och kirurgiska tjänster är i och för sig bra, det gör andra östeuropeiska länder. Under turistsäsongen är t.ex. vissa lettiska privata tandläkare fullbokad med exilletter på besök och andra utlänningar. Men när Lettland avskaffar praktiskt alla s.k. offentligt finansierade planmässiga operationer, är det en skandal att en 70 årig svensk med låg pension kan komma att få sin höftoperation utfört i Lettland och leva vidare med återställd rörlighet, medan en 70 årig lett med samma diagnos kan komma i värsta fall att bli och eventuellt dö sängliggande.

Och det är bara början av nedskärningskarusellen i Lettland som praktiskt taget går över till 100 % privat betalhälsovård utan någon som helst förberedelse (som en fungerade privat hälsoförsäkring för privatpersoner och skattesänkningar).

Sverige sänker flaggan i Lettland?

Avyttringen av svenska Bonniers två lettiska tidningar – dagstidningen Diena och affärstidningenDienas bizness – kan tolkas som ett tecken att Sverige sänker flaggan i Lettland. Lite slående är det att Bonnierkoncernen behåller och prioriterar sina tidningar i grannländerna Estland och Litauen, samt Bulgarien.

Det sägs att både Diena och Dienas bizness har gått med förlust och skulle göra det i framtiden under den pågående hårda ekonomiska krisen. Ett erbjudande från den estnisk-internationell finansierade lettiska bolaget Nedela välkomnades av Bonnier, men det rycktas att svenskarna avböjde ett bud för en betydande större del av deras baltiska verksamhet. De fortfarande har sina prioriteter.

Man kan säga att investerare kommer och investerare går, men Bonnier är ingen investerare som helst. Det är ett av Sveriges äldsta och respekterade media förlag, ägare till Dagens industri (DI), svenskaWall Street Journal och Financial Times i ett. Jag jobbade som reporter för Dienas bizness i 11 år 1995-2006 och var stolt att säga att vi var den lettiska dottertidningen till DI. Att Bonnier lämnar Lettland är en stark (även om oavsiktlig) signal till det svenska näringslivet att något är allvarligt fel i Lettland och att landets ekonomi betraktas som den svagaste länken. Om svenska beslutsfattare stödjer sig på vad DI skriver, de kan lika väl påverkas av vad DIs ägare gör.

Samtidigt det finns mer än tillräklig anledning att vara orolig om Lettlands ekonomiska framtid. Den första stora nedskärningen av statsbudgeten 2009 med motsvarande 7.9 miljarder kronor är en kraftig dråpslag mot utbildningen och hälsovården - bägge privatiseras i praktiken och blir tillgängliga på något meningsfull grad bara till dem som kan betala. Bara ett exempel – den 1 juli stoppades en patient på väg till operationssalen för en axelprotes operation som han hade väntad för i kö i flera år. Anledningen var att den statliga finansieringen av höft och andra ledprotesoperationen upphörde från och med den 1 juli.

En rad regionala sjukhus kommer att hastigt stängas utan tanke på någon form av färdtjänst för patienter som plötslig finns på avlägsen plats i förhållandet till närmaste sjukvårdsanstalt. En del av de ”avskrivna” sjukhus kommer att bildas om till någon slags vårdcentral med begränsade resurser för akutfall

Den 1 september sänks lettiska lärarnas lön till minimilönen 180 lats (2800 kronor) och många av de yngre och språkbegåvade lärarna kommer sannolikt att lämna yrket samtidigt med många erfarna lärare som arbetar efter pensionsåldern och kommer att ha sin pension sänkt med 70 % om de fortsätter arbeta.

All detta sker inför den nästa ronden av kraftiga nedskärningar i 2010-års budget i storleksordning ytterligare 7 till 8 miljarder kronor och man har anledning att undra om det överhuvudtaget kommer att finnas någon offentligt sektor eller offentliga tjänster kvar. Man lovar stora omstruktureringar och rationaliseringar, men det sker i sådan hast att man kan knappast tro att det kommer att lyckas eller att effektivitetsågärderna sparar mer än de kostar i ersättningar och a-kassan till de tusentals om inte tiotusentals offentliganställda som måste avskedas som en del av rationaliseringen.

Så det verkar att Bonniers avytrying av Lettlands ledande medier, även om en “vanlig” affär, är samtidigt både lätt och rätt att tolka som en sänkning av den svenska flaggan i Lettland och en signal till Skandinavien och omvärlden.

Letter nobbar högerextremister

Den 30 juni gick jag till Lettlands Rosenbad för att titta på en demonstration kallad av ultranationalister som i Sverige skulle kunna lätt kallas för nynazister. Den samlade kanske 60 personer plus ca 10 journalister och TV kameramän. Demonstranterna samlades enligt ett upprop publicerad i olika nationalistiska webbsidor och som spreds med e-post för att uttrycka sitt vrede mot regeringens nedskärningspolitik och praktiskt taget allt som har hänt under den sista 18 åren.
På den enda plakaten som bärs av en av demonstranten var en text som krävde att de ansvariga för ”plundringen” av Lettland skulle ställas inför rätten. En annan ung man stöd och viftade med en flagga med ett omvänt hakkors i de lettiska nationalfärgerna röd-vit-röd. Korset faktiskt kallas för eldkorset (ugunskrusts) och prydde det lettiska flyvapnets flygplan under 20 och 30-talet, utan någon anknytning till Hitlertyskland.
Med hänsyn på den knapp förtrycka vrede som kändes under en mycket större manifestation den 18 juni som ordnades av Lettlands fackföreningsrörelse, var det ett lättnad att så få kom till ekstremhögerns demonstration.
Viktors Birze, ledare för den ultranationalistiska ungdomsrörelse Fäderneslands nationella kraftsamling/Tēvzemes Nacionālā Spēka Savienība, sade att det härskande eliten borde drivas bort med tegelstenar, och en annan mycket äldre man bekräftade att han var skulle föra en väpnad kamp mot regeringen när de demokratiska metoderna är uttömda.
Igors Siskins, ledare till den till Gustava Celmiņa Centrs omdöpte arvtagare till det lettiska 30-talets fascist rörelsen Pērkonkrusts/Åskans kors talade i nästan vänsteranarkistiska tongångar när han bad folk att vägra samarbeta med regeringen och bilda lokala frivilliga, horisontala organisationer baserad på familjer, lokala samhällen osv. En något konstig åsikt från en auktoritär organisation som låg bakom ett sprängningsförsök 1997 mot det sovjetiska Segermonumentet i Riga där två högerextremister dödades av sin egen bomb.
Ännu en historisk ironi är att Gustavs Celmiņš, ledare för Åskans kors under 30-talet, fängslades av den tyska ockupationen under andra världskriget. (Celmiņš, som blev universitetsprofessor i USA efter kriget, dog under 60-talet).
Att få letter (kanske 60) kom till högerextremisternas demonstration är ett tecken att folket är fortfarande skeptisk om populistiska rörelser med ryckte som extremister. Men Lettlands Security Police (motsvarande Sveriges SÄPO) varnar att det kan bli sociala oroligheter till hösten, när a-kassan tar slut efter nio månader för tusentals som avskedades vid årskiftet och folk upptäckar att de kan inte betala räckningen för värme efter sommarens lönesänkningar.
En video på engelska finns på min engelska bloggen Failed State Latvia?